Meny
Mina Recept
Mina recept Mina fullmakter och barn Mina läkemedelslistor Mitt högkostnadsskydd Rådgivning om läkemedel Frågor om receptuttag

Mitt konto

Vill du kolla din orderhistorik eller dina bevakningar?

Logga in
Varukorg
Till kassan

Laktosintolerans – så lindrar du dina besvär!

Laktosintolerans innebär att kroppen har svårt att bryta ner mjölksocker. Laktos (mjölksocker) finns i komejerier som fil, mjölk och ost. Laktosintolerans ger gaser, svullen mage, diarré och magknip men är inte farligt. Det är däremot obekvämt och kan vara besvärligt. Besvären försvinner om du undviker laktos. Du kan också ta en tablett mot laktosintolerans som hjälper kroppen att bryta ner mjölksockret.

Vad är laktosintolerans?

Laktosintolerans är kroppens oförmåga att bryta ner det mjölksocker som finns i vår mat. Laktos bryts ner i tunntarmen av enzymet laktas, men vissa personer har brist på enzymet eller saknar det helt. Laktosen fortsätter därför i sin form som mjölksocker vidare till tjocktarmen där det blir problem.

I tjocktarmen bryter bakterierna ner laktos istället för beståndsdelarna glukos och galaktos. Det är detta som kan orsaka gasig och uppsvälld mage och magknip. Laktos drar också med sig vatten till tunntarmen vilket kan orsaka diarré. Du får mindre besvär om bakterierna bryter ner en stor del av mjölksockret.

Vem kan bli laktosintolerant?

Många personer får sämre förmåga att bryta ner laktos i vuxen ålder. Det är dock vanligt att de med Nordeuropeiska gener producerar laktasenzymet hela livet ut och tål laktos även i vuxen ålder. Arvsmassa och gener har en stor betydelse i vem som blir laktosintolerant och inte. Det är också stor spridning i världen sett till i vilken ålder kroppens laktasproduktion förändras.

Laktosintolerans hos barn

Det är ovanligt att barn har laktosintolerans eftersom de flesta producerar laktasenzym upp till skolåldern. Barn kan också ha problem med exempelvis mjölkprotein eller gluten, vilket kan ge liknande symtom.

Mjölkproteinallergi är desto vanligare hos barn yngre än ett år och brukar försvinna innan sex års ålder. Celiaki/glutenintolerans kan också orsaka stora besvär med mage och tarm hos barn och vuxna. Om du märker att ditt har problem med magen så kan du ta kontakt med en vårdcentral.

Symptom och tecken på laktosintolerans

Intolerans mot laktos är inte farligt och ger ingen skada i kroppen. Det är däremot obehagligt och kan ge stora besvär med mage och tarm. Vanliga tecken på laktosintolerans är gaser och uppsvälld mage i samband med att du fått i dig laktos.

Symtomen kommer ofta några timmar efter att du ätit något med laktos men kan också visa sig direkt. Hur länge besvären håller i sig beror lite på hur mycket du ätit och hur bra din kropp kan bryta ner laktos. Vissa personer blir lite gasig några timmar. Andra får kramper, diarré och gaser i flera timmar.

Vanliga symtom på laktosintolerans är:

  • Gaser i magen  
  • Diarré  
  • Magknip  
  • Uppsvälld mage  
  • Orolig mage 

Det finns också andra orsaker till en besvärlig mage. Mjölkproteinallergi, glutenintolerans och IBS kan ge liknande symtom. Om du är allergisk mot mjölkprotein så blir ofta besvären värre och innefattar ibland kräkningar, eksem och andningsbesvär.

Så vet du om du är laktosintolerant

Om du märker att du mår dåligt av mjölkprodukter så kan du vara laktosintolerant. Du kan själv försöka undvika produkter med laktos och se om magen blir bättre.

Det finns också självtest för att se om du är laktosintolerant. Testen kan köpas hos oss på MEDS och är enkelt att göra hemma. Du topsar insidan av kinden och skickar iväg provet till ett labb för analys. Labbet kollar sedan på dina gener för att se om du har en genetisk variant som kan orsaka laktosintolerans. Svaret kommer efter några dagar och du tar del av provsvaret online.

Du kan också göra tester inom vården. Det vanligaste är att utesluta alla mjölkprodukter i fyra veckor för att se om besvären avtar. Efter dessa fyra veckor kan du börja lägga till olika produkter i din kost för att se vad det är som funkar och vad som ger besvär. Du kan också få testa en kost med låg halt mjölksocker för att se om du ändå klarar av en liten mängd laktos.

Hur mycket laktos du tål beror på hur mycket laktas din kropp producerar. Ibland kan du få göra blodprov innan och efter att du druckit en löning med laktos för att se hur din kropp reagerar.

Tips för dig som är laktosintolerant

Du kan aldrig helt bli av med din intolerans mot laktos, men det finns många sätt att slippa besvären och ändå leva ett gott liv. Idag finns en hel del produkter fria från laktos som fungerar precis som vanligt men utan laktos. Matvaror som filmjölk, mjölk, yoghurt, glass och smör har ofta en märkning på sig om de är laktosfria. Många matbutiker har också egna hyllor bland mejerierna med laktosfria produkter.

Vad kan jag äta?

Detta ska du undvika om du har laktosintolerans:

  • Komejerier som inte är laktosfria
  • Produkter som innehåller komejerier
  • Vissa läkemedel som innehåller laktos (laktos används ibland som utfyllnadsmedel i läkemedel)

Detta kan du oftast äta om du har laktosintolerans:  

  • Laktosfria komejerier 
  • Andra mejeriprodukter som inte kommer från ko
  • Lagrad hårdost
  • Mjölkfria produkter som havredryck och soyghurt
  • Matlagningsgrädde och creme fraiche som fått koka upp i sås eller gratäng

Behandling med tabletter

Om du exempelvis ska ut och äta på restaurang kan det vara svårt att äta laktosfritt. I sådana fall kan du ta en tablett eller droppar med laktasenzym i samband med maten. Enzymet följer då med maten ner till magen och bryter ner laktos innan det kommer till tjocktarmen och orsakar problem.

Laktastabletter finns att köpa hos oss på MEDS och är smidiga att ha med sig. Tabletterna och dropparna gör kroppens jobb och minskar besvär och obehag som svullen mage, diarré och gaser.

Se alla våra produkter för dig som är laktosintolerant

Olika typer av laktosintolerans

Det finns tre olika typer av laktosintolerans. Vilken variant du har beror på hur kroppen fungerar.

  • Primär laktosintolerans
    Primär laktosintolerans är den vanligaste formen och innebär att kroppen slutar producera laktasenzym. Detta sker oftast runt tonåren men kan komma både tidigare och senare. Primär laktosintolerans är ärftlig och du lever med den hela livet. Hur stora besvär du har med laktos beror på hur mycket eller lite laktas som kroppen producerar. Några tål en mindre mängd laktos och andra tål ingen laktos alls. Primär laktosintolerans kan också bli bättre i vuxen ålder så du tål mer laktos.
     
  • Sekundär laktosintolerans
    Sekundär laktosintolerans kallas också för tillfällig laktosintolerans. Detta sker främst när kroppen har tillfälliga problem med att bryta ner laktos. Tillfällig laktosintolerans är vanligt i samband med annan tarmsjukdom. Vid obehandlad glutenintolerans är tarmluddet i tunntarmen skadat och kroppen producerar mindre laktasenzym. När den andra sjukdomen läker ut eller behandlas så brukar också laktosintoleransen försvinna.
     
  • Medfödd laktosintolerans
    Vid medfödd laktosintolerans kan kroppen inte bilda laktas alls. Det är en ganska ovanlig, medfödd sjukdom och inget som går över. Sjukdomen är genetisk och märks direkt från födseln. Barnet får då vattniga diarréer så fort den börjar få bröstmjölk eller bröstmjölksersättning. Det enda sättet att slippa besvären är med laktosfri mjölkersättning och att hålla en kost med låg mängd laktos genom hela livet.

Publicerad: 24 Februari 2022

2022-02-24 09:14:41