Halsmandlarna sitter i svalget och på vuxna ser de ut som mandlar i storlek och form. Hos barn är de lite större. Halsmandlarna är lymfkörtlar och funkar som en del av kroppens immunförsvar. De skyddar främst luftvägar och mag- och tarmkanalen mot infektioner. Du ser halsmandlarna om du gapar stort framför spegeln.
Bakterier som orsakar halsfluss sätter sig på halsmandlarna och orsakar då en infektion. Vid halsfluss kan körtlarna bli röda och svullna. De kan också få en beläggning om infektionen beror på bakterier.
Lymfkörtlarna sitter i halsen och om de är svullna känns de som hårda, ömma kulor under huden. Du kan känna dem själv om du drar med fingrarna under käkbenet. Om du är sjuk med halsfluss så känns de svullna och ömma. hej
De allra flesta klarar sig utan antibiotika när de är sjuka med halsfluss. Besvären kan däremot vara jobbiga ändå. Vi har samlat några tips på vad du själv kan göra om du eller ditt barn har halsfluss.
Ett receptfritt läkemedel med paracetamol eller ibuprofen brukar vara till stor hjälp vid halsfluss. De dämpar feber och ger smärtlindring både för vuxna och barn. Om du har mycket ont i halsen kan det vara svårt att svälja tabletten. Testa då en sugtablett eller brustablett istället. Tänk också på att det finns speciella läkemedel för barn.
Ett receptfritt läkemedel med paracetamol eller ibuprofen brukar vara till stor hjälp vid halsfluss. De dämpar feber och ger smärtlindring både för vuxna och barn. Om du har mycket ont i halsen kan det vara svårt att svälja tabletten. Testa då en sugtablett eller brustablett istället. Tänk också på att det finns speciella läkemedel för barn. Läs på paketet för att se om det är lämpligt för barn eller inte. De allra flesta receptfria läkemedel för feber och värk finns speciellt för barn.
Halsfluss är en infektion i halsen som kan orsakas av både virus och bakterier. Vanligtvis orsakas det av bakterien Streptokocker A. Bakterierna sätter sig på halsmandlarna och ibland går det att se bakteriesamlingarna. De ser då ut som en beläggning eller som vita prickar eller klumpar på halsmandlarna.
Vanligast är att du får halsfluss av en bakterie men det kan också bero på ett virus. Symtomen skiljer sig lite och behandling med antibiotika funkar bara mot bakterier. Om du är eller har varit förkyld så kan du få halsfluss i samband med förkylningen. Det beror då på virus och det är vanligt med förkylningssymtom i kombination med symtom på halsfluss.
Streptokockbakterier är vanligt och du kan ha dem i halsen utan att ha symtom. Du kan alltså ha halsfluss utan att ha feber. Vanligtvis behöver du inte behandlas om du inte har symtom. Halsfluss smittar via direktkontakt, vilket innebär att du som träffat någon med halsfluss kan smittas. Om du tagit i hand med någon, kramat eller kysst någon som är sjuk så riskerar du att ha smittats.
Inkubationstiden för halsfluss är två till fyra dagar. Det betyder att det tar 2-4 dagar från det att du smittats tills att du visar symtom. När du är smittad så kan du föra smittan vidare till andra. Du kan smitta andra redan någon dag innan du får symtom. Om du inte får behandling med antibiotika så kan du sprida smitta i flera veckor efter att du blivit sjuk.
Många barn på dagis och förskola har streptokockbakterier i halsen och behöver inte vara sjuka för det. Men smittan sprids lätt och många blir sjuka ändå, ofta flera gånger på rad. Oftast läker det ut av sig själv men ibland kan de behöva behandlas med antibiotika.
Barn kan ibland ha svårt att förklara var det gör ont. De kan peka på områden som huvudet, hals och nacke och ibland även magen. Du som vuxen kan hålla utkik på vanliga symtom på halsfluss hos barn:
Ibland kan barnet lukta illa i munnen. Detta beror på bakterierna som sitter på halsmandlarna.
Halsfluss går ofta över av sig själv, oavsett om det beror på bakterier eller virus. Vid vanligt halsont eller förkylning behöver du oftast inte söka vård. Om du har kraftigare symtom kan du söka vård hos en vårdcentral eller en jourcentral. Du bör söka vård om något av följande symtom stämmer in på dig:
Om du har symtom och nedsatt immunförsvar eller ont i ena sidan av halsen och svårt att gapa bör du söka vård akut. Besök då en akutmottagning om inget annat är öppet.
Bakterierna kan ibland skapa mer besvär än bara halsfluss och en infektion. I vissa fall kan halsfluss leda till en halsböld. Du får då träffa en läkare som först bedövar halsen och halsbölden med spray och en spruta. Läkaren öppnar sedan bölden och tömmer den på var. Efteråt får du en behandling med antibiotika som du får ta hemma. Efter att bölden har öppnats och tömts kan du ha ont i några dagar. Det brukar dock inte göra lika ont som förut. Efter några dagar får du gå på ett återbesök för att se så inte bölden fyllts med var igen. Den kan då behöva tömmas igen. Vuxna som har återkommande halsbölder eller barn som har halsböld kan ibland behöva operera bort halsmandlarna.
Om halsflussen beror på bakterier kan du få behandling med antibiotika. En antibiotikakur varar i tio dagar. Du smittar bara under de första två dygnen och behöver då stanna hemma. Resten av behandlingen kan du jobba eller gå i skolan som vanligt om du känner dig frisk. Det är viktigt att du äter hela kuren antibiotika även om du känner dig frisk efter några dagar.
Det finns flera sätt att minska risken för att bli smittad. Här är några:
Om en i hushållet är sjuk med halsfluss kan resten av hushållet också testa sig. Streptokocker är smittsamt och i ett gemensamt hem sprids det snabbt. Även den som inte är sjuk kan ha bakterierna i halsen. Ibland kan de som har bakterierna men är frisk behöva en behandling ändå. Detta är för att inte sprida bakterierna tillbaka till den som blivit frisk.