Vad hjälper mot mensvärk? Tips på hur du kan lindra mensvärken!

I slutet av menscykeln så ska kroppen stöta ut slemhinnan från livmodern. Kroppen har byggt upp en blodfylld slemhinna där ägget hade satt sig om det var befruktat. Om ägget inte är befruktat så ska det och slemhinnan stötas ut. Livmodern drar ihop sig för att stöta ut blodet och det är dessa sammandragningar som ger mensvärk. Hur ont du får beror på dig och din kropp. Vissa märker inte av smärtan alls eller känner bara ett visst obehag. Andra får så ont att de spyr, blir sängliggande och får ta starka smärtstillande. De flesta upplever något mellanläge med en viss smärta. Denna smärta går oftast att hantera med eller utan receptfria smärtstillande tabletter.

Runt livmodern finns väldigt många nerver och även dessa påverkas när livmodern drar ihop sig. Därför kan du få ont på andra ställen än just vid livmodern. Det är vanligt att ha ont i rygg, ryggslut och ljumskar när du har mensvärk. Prostaglandiner är ett hormonliknande ämne som gör att livmodern drar ihop sig och stöter ut slemhinnan. Dessa ämnen kan också påverka magen och tarmarna och orsaka diarré.

• Hur länge har man mensvärk?
  För de allra flesta går den över inom något eller några dygn, men för en del sitter värken i under hela mensen,

Har du ont i nedre delen av magen i samband utan mens? Under ägglossning kan du få lite ont i nedre delen av magen. Värken kan påminna om mensvärk men är inte riktigt samma sak. Värk i samband med ägglossning kan vara en sprucken äggblåsa som är ofarligt men kan vara smärtsamt.

Du kan också få värk som påminner om mensvärk när du är gravid. Detta brukar ske under vecka 4, 5 och 6 och beror inte på mens.

Hur kraftiga symtom man får är väldigt olika från person till person. Mensvärken kommer vanligtvis de första dagarna innan och under din mens men kan även komma en vecka innan. Ofta är smärtan som värst de två första dagarna efter att blödningen kommit igång.

Vanliga symtom på mensvärk är:

• Smärta i nedre delen av magen, ofta molande eller huggande smärta.
• Illamående, kräkningar och diarré.
• Du kan känna dig yr och kallsvettig om du har mycket ont.

Det är vanligt att vara lite illamående och ha ont i magen under mensen. Om du har mycket ont kan du kräkas och känna dig svimfärdig. Om du har återkommande och allvarliga besvär så kan du söka hjälp hos vården.

Mycket kraftig mensvärk kan bero på andra underliggande orsaker som endometrios och myom. Kraftig mensvärk kallas också för dysmenorré och delas in i två undergrupper.

• Primär dysmenorré
  Om du har kraftig mensvärk utan andra symtom så kallas detta för primär dysmenorré. Många med primär dysmenorré har höga halter av prostaglandiner, ämnet som gör att livmodern drar ihop sig. Besvären brukar börja i tonåren.
   
• Sekundär dysmenorré
  Sekundär dysmenorré innebär att du har kraftiga menssmärtor och samtidigt bakomliggande problem. Detta är vanligt i samband med exempelvis endometrios och myom. Besvär på grund av sekundär dysmenorré visar sig oftast efter 25 års ålder.

Vid endometrios så växer livmoderslemhinnan även utanför livmodern och blöder i bukhålan. Det är mycket smärtsamt och är ofta svårt att diagnosticera. Ett av kännetecknen för endometrios är att mensvärken blir värre med åren. Kraftig mensvärk kan också bero på myom, som är muskelknutor i livmodern. Ibland kan mensvärken också bero på en inflammation i livmodern eller äggledaren.

Det finns många sätt att lindra mensvärk på och det är vanligt att du får testa dig fram för att se vad som funkar för just dig.

• Smärtstillande medicin
  Om du har ont och behöver lindring så kan du testa ett receptfritt smärtstillande läkemedel. Tabletter som innehåller ibuprofen eller naproxen brukar hjälpa mest mot mensvärk. Paracetamol brukar inte hjälpa lika bra men kan vara ett alternativ om du inte kan använda något annat. Om du har svåra besvär med mensvärk så kan du få receptbelagda tabletter för att dämpa smärtan. Smärtstillande tabletter ger bäst effekt om du tar dem innan du får som mest ont. Ta gärna smärtstillande i två till tre dagar, när mensvärken brukar vara som värst.
   
• Värme
  Värme hjälper ofta vid smärtan och hjälper musklerna att slappna av. Många uppskattar en värmekudde, vetekudde eller värmedyna på ryggen eller magen. Ibland kan det hjälpa med en varm dusch eller ett varmt bad. En lindad filt runt magen kan också ge lite extra värme och kännas skönt.
   
• Rörelse
  Rörelse och motion är bra både i förebyggande syfte och när du har kramplikande smärta. Regelbunden motion och träning ökar blodcirkulationen och kan hjälpa till att värken blir mildare. När du har mensvärk kan du försöka gå en liten promenad. Rörelse och motion kan hjälpa livmodern att stöta ut slemhinnan och brukar verka smärtlindrande.

Se alla receptfria läkemedel mot mensvärk

Om du behöver hjälp med din mensvärk så kan du vända dig till vården. Vården kan erbjuda olika typer av behandling för mensvärk. De kan till exempel skriva ut starkare smärtstillande läkemedel för att du ska kunna dämpa smärtan. Du kan också få behandling med TENS av en läkare eller fysioterapeut. Då stimuleras nerverna under huden med hjälp av små elektriska impulser. Detta brukar hjälpa kroppen att reagera bättre och kan ge smärtlindring.

Du kan också få hormonell behandling med olika typer av preventivmedel. Det finns två typer av behandling med preventivmedel och målet med båda är att du ska slippa mensvärken. Behandling med p-piller, p-stav, p-plåster och p-ring gör så du inte får ägglossning och därför får du heller ingen vanlig mens. Hormonspiraler och andra preventivmedel utan östrogen gör så att du blöder mindre och kan därför minska värken.

Om du har en underliggande sjukdom som orsakar mensvärken så kan du behöva behandling för denna. Det kan vara kirurgi, medicinering eller annan behandling. Efter att du behandlat den underliggande orsaken så brukar också mensvärken bli mildare.

En balanserad kost och regelbunden motion gör gott för hela kroppen, inklusive livmodern. Om du får i dig de näringsämnen, mineraler och vitaminer som du behöver så gynnar det alla kroppens processer. Magnesium är bland annat viktigt för en välfungerande muskelfunktion och kan bidra till att mensvärken blir mildare. Du som har mens behöver också få i dig tillräckligt med järn. För lite järn kan orsaka blodbrist som bland annat ger trötthet. En fiberrik kost hjälper också till att hålla tarmarna igång. Välfungerande tarmar kan minska magbesvär vid mens.

Stress är också en faktor. Om du är stressad och orolig så kan det även påverka mensvärken negativt. Psykisk och mental stress gör ofta att vi spänner oss i kroppen och kan också påverka hur mycket mensvärk du får.

• Mensvärk brukar oftast gå att dämpa med receptfria läkemedel med naproxen eller ibuprofen. Om inte dessa läkemedel hjälper mot värken så kan du behöva söka vård. Mer kraftig och extrem mensvärk kan bero på andra underliggande orsaker som kan behöva utredas.
   
• Om du behöver söka vård så kan du gå till en vårdcentral, barnmorskemottagning eller gynekologisk mottagning. Om du går på gymnasiet eller i grundskola så kan du prata med elevhälsan. Du som är mellan 12 eller 13 och 20 eller 25 år kan gå till en ungdomsmottagning. Vilken ålder som gäller varierar mellan mottagningarna.
   
• Du bör söka vård om receptfria läkemedel inte hjälper och om du får plötslig mensvärk som du inte haft tidigare. Ta kontakt med en öppen mottagning. Det är ovanligt att behöva akutvård vid mensvärk.

Publicerad: 26 Februari 2022