Vanligtvis tar det 10–20 dygn innan du märker av symtomen från det att du smittats. Under din inkubationstid har du ofta inga symtom alls. De första symtomen är ofta trötthet, feber och huvudvärk. Den långa inkubationstiden gör också att det är svårt att stoppa ett utbrott. Viruset hinner smitta många i exempelvis en skolklass eller dagisgrupp innan den första börjar få symtom.
Vanliga symtom på vattkoppor:
Utslagen kommer ofta ett par dagar efter de andra symtomen. Själva vattkopporna, alltså utslagen, utvecklas i tre steg. För vissa kan prickarna vara få och för andra kan de vara många och över hela kroppen. Det händer att prickarna kommer på områden som slemhinnor, ögon och underliv.
Först kommer små upphöjda prickar. Oftast börjar de som enstaka prickar på överkroppen, som mage, rygg och bröstkorg. Sedan brukar de bli fler och fler. På ljus hud syns också en rodnad, som kan vara svår att se på mörk hud. Prickarna sitter ensamma och inte i klunga, men kan vara ganska många. Några dagar senare utvecklas prickarna till vätskefyllda blåsor. Det märks främst genom att själva blåsan är lite ljusare, framför allt på mörk hud. På ljusare hud syns också en rodnad under själva blåsan. Efter några dagar spricker blåsorna och vätskan rinner ut. När blåsorna spruckit så bildas sårskorpor som sen trillar av när de läkt. Detta tar ofta några dagar. Efter skorporna bildas små ärr som oftast försvinner helt.
Det är vanligt att alla tre faser av prickar finns på kroppen samtidigt. Infektionen fortsätter några dagar och under dessa dagar kan flera prickar dyka upp. När några läkt och är sårskorpor kan det alltså fortfarande komma nya, vätskefyllda prickar. När infektionen börjar avta så slutar det komma nya prickar och de som är kvar läker ut.
Det finns ingen vanlig behandling mot vattkoppor, men det finns mycket att göra själv. Kroppen måste få läka ut infektionen själv och det du kan göra är att lindra besvären.
Håll huden ren genom att tvätta med mild tvål och vatten. Feber gör att man svettas, vilket brukar göra klådan värre. Ren hud håller också bakterier borta och minskar risken för infekterade sår.
Klipp och fila naglarna för att minska risken att du river sönder vattkopporna.
Klådan brukar vara påfrestande men går att lindra. Kylbalsam, alsolgel eller alsolsprit brukar verka svalkande. Aloe Vera lugnar huden och ger en svalkande effekt. Om det kliar mycket så kan en receptfri allergimedicin med antihistamin hjälpa. Undvik kortison eftersom detta kan förvärra symtomen och orsaka andra problem.
Feber är ett vanligt symtom på vattkoppor och går att lindra med receptfria läkemedel. Se till att använda paracetamol för feber och smärta om du har vattkoppor. Ibuprofen och andra NSAID kan orsaka andra infektioner och ska undvikas.
Försök att ha luftiga kläder och låta huden andas. Små barn får gärna vara utan blöja när det går. Tunna kläder i linne eller luftig bomull brukar vara behagligt att ha på sig.
Vattkoppor orsakas av samma virus som också ger bältros – varicella zoster. Viruset är mycket smittsamt och ger en infektion i huden. När du haft vattkoppor en gång så blir du immun och kan därför inte få det igen. Det finns några få som haft vattkoppor två gånger i livet men det är mycket ovanligt. Varicella zoster är ett herpesvirus och precis som herpes kan det blossa upp igen. Viruset ligger vilande i kroppen och kan ibland blossa upp i form av bältros. Detta sker oftast bland vuxna och äldre.
Du kan skydda dig själv genom att vaccinera dig mot vattkoppor, men du får då betala för det själv. Vaccinet kan ges till vuxna och barn från nio månader och ger ett gott skydd efter två sprutor. Även om du skulle få vattkoppor efter vaccinationen så blir besvären inte lika allvarliga. Vaccination mot vattkoppor kan vara bra för dig som inte haft vattkoppor när du var barn, eftersom vuxna brukar få en mer besvärlig infektion.
Vattkoppor smittar främst via luften, som när du andas, hostar eller nyser. Vattkoppor kan också smitta via hudkontakt. Eftersom det tar några dagar innan du får symtom efter du smittas så är det lätt att smitta andra.
Vården behöver sällan hjälpa till med behandling av vattkoppor men det finns undantag. Det är främst om du är vuxen och inte haft vattkoppor, eller om du eller ditt barn har nedsatt immunförsvar. Du kan få receptbelagt läkemedel mot klåda om du har väldigt stora besvär. Vuxna kan också få en virushämmande medicin för att hjälpa kroppen bekämpa virusinfektionen.
Om du eller ditt barn har mycket nedsatt immunförsvar kan ni få behandling med färdiga antikroppar. Dessa antikroppar kan ge ett skydd mot viruset och är till viss del förebyggande. Skulle du ändå bli sjuk så hjälper antikropparna till med att bekämpa viruset.
Vattkoppor går över av sig själv och behöver nästan aldrig behandlas av vården. Du ska dock söka vård om du är över 18 år och får vattkoppor. Du bör också söka vård om är gravid och inte haft vattkoppor men misstänker att du är smittad.
Om följande stämmer in på ditt barn bör du söka vård. Kom ihåg att ringa innan eftersom vattkoppor är mycket smittsamt.
Publicerad: 23 Februari 2022
2022-02-23 08:39:12