Vad är högt kolesterol? Och hur gör man för att sänka det?

Kolesterol är en av många viktiga byggstenar i kroppen. Tillsammans med triglycerider bidrar kolesterol till att bilda D-vitamin, gallsyra och vissa hormoner.

• Olika typer av kolesterol
  Det finns två typer av kolesterol i kroppen. Det ”goda” kolesterolet är HDL - High Density Lipoprotein. Denna typ av kolesterol har hög täthet och hjälper till att ”städa” i kroppen. HDL tar upp fettämnen från blodet och transporterar dem till levern där de kan tas omhand. HDL ser till att hålla en låg nivå av LDL – det mindre goda kolesterolet. Detta kolesterol har låg täthet och tar fettämnen från tarmen till resten av kroppen. För höga halter av LDL kan orsaka avlagringar på insidan av blodkärlen.
   
• Är högt kolesterol farligt?
  Högt kolesterol behöver inte vara farligt. Det goda kolesterolet, HDL, ska finnas i höga halter i kroppen. Höga halter av HDL skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar och behövs därför i blodet. Höga halter av LDL ökar dock risken för hjärt- och kärlsjukdom. För låga halter av HDL-kolesterolet är alltså farligt, precis som för höga halter av det LDL-kolesterolet.
   
• Triglycerider
  En annan typ av blodfetter är en triglycerider som också behövs i lagom mängd. Triglycerider behövs dels för att ge kroppen energi och dels för att bilda viktiga ämnen ihop med kolesterol. För höga halter ger också en ökad risk för bland annat åderförkalkning och kärlkramp.

Det finns inga direkta symtom på högt kolesterol. För att veta om du har högt kolesterol behöver du ta ett blodprov som mäter halterna av blodfetter. För höga halter av kolesterol och blodfetter kan orsaka allvarliga sjukdomar som kärlkramp och åderförkalkning. Högt kolesterol kan också orsaka blodproppar som i sin tur kan ge stroke eller skador i exempelvis lever och andra organ. Det är viktigt att du kontaktar en vårdcentral för att ta blodprov för att veta om du har högt kolesterol.

• Familjär hyperkolesterolemi 
  Vissa personer har en genetisk mutation som innebär att kroppen inte kan ta bort det skadliga kolesterolet från kroppen. Denna mutation finns i en gen och kallas för familjär hyperkolesterolemi. Om du har denna mutationen så räcker inte en ändring i livsstil för att minska LDL i kroppen. Du kan därför behöva äta medicin redan från ung ålder.

Det finns flera sätt att behandla högt kolesterol. Det första är att se över din livsstil och dina vanor kring mat och motion. Det bästa du kan göra är att äta en balanserad kost och motionera för att minska risken för högt kolesterol. Skulle du däremot ha problem med dina blodfetter så finns det medicin mot högt kolesterol.

Du som haft hjärtinfakt eller stroke kan behöva äta medicin för att hålla en hälsosam nivå av blodfetter. Även du som har diabetes kan behöva medicin mot högt kolesterol. Om du vet om att du riskerar höga halter av blodfetter så kan du få medicin redan i ung ålder. Medicinen kan då hjälpa att förebygga högt kolesterol och minska risken för sjukdomar i framtiden.

• Behandling med läkemedel 
  Det finns flera olika mediciner för att hålla nere halterna av blodfetter. Det är vanligt att kombinera flera läkemedel. I första hand används statiner som brukar fungera bra för de flesta. Statiner minskar produktionen av blodfetter i levern. Då minskar främst LDL-kolesterolet och till viss del mängden triglycerider. Det goda kolesterolet, HDL, brukar öka en aning. Resiner används ibland och binder gallsyrorna i tarmen så de försvinner med avföringen. Kroppen svarar då genom att bilda mer gallsyror och använder kolesterolet till det. Då minskar också halten av kolesterol i kroppen och du får mindre LDL i blodet.

Om du har för höga halter av framför allt triglycerider kan du få medicin med fibrater. Fibrater ökar leverns förbränning av vissa typer av blodfetter så LDL och triglycerater minskar. HDL brukar öka en aning, vilket också bidrar till lägre kolesterolhalter. Kolesterolupptagshämmare gör precis som det låter - hämmar upptaget av kolesterol. Medicinen ser till att kroppen inte tar upp lika mycket kolesterol från tarmen och minskar därför halterna av LDL i kroppen.

Du kommer långt med ett hälsosamt liv med balanserad kost och motion. Ju tidigare i livet du börjar med hälsosamma vanor desto större chans för att du är frisk hela livet ut. Du kan själv minska risken för högt kolesterol och hjärt- kärlsjukdomar genom att göra små men viktiga förändringar i vardagen.

Några tips för dig med högt kolesterol är dessa:

• Sluta röka om du röker. Att sluta röka ger minskad risk för lungsjukdomar och hjärt- kärlsjukdomar.
• Är mindre socker och mättat fett. Mättat fett finns främst i margarin, mjölkprodukter och kött.
• Ät mer fisk och skaldjur.
• Ät mer fibrer, grönsaker och frukt.
• Motionera regelbundet. 30 minuter rask promenad varje dag är bland det bästa du kan göra för din hälsa. Om det känns för mycket så försök göra något varje dag. Tio minuter om dagen är bättre än noll minuter.
• Om du är överviktig är det bra om du går ner i vikt.
• Begränsa ditt alkoholintag.

Små ändringar idag kan ge stora effekter om något år. Det är bättre att du gör en liten sak och fortsätter med den än gör en stor förändring som bara håller några månader.

Betaglukan är ett ämne som finns i havre. Det hjälper till att sänka kolesterolet genom att reducera gallsyran i kroppen. Det gör i sin tur att det skickas signaler till levern att producera mer gallsyra. I den processen använder sig kroppen av LDL-kolesterolet som finns i blodet. Resultatet blir därmed att kolesterolet sänks.

Om du misstänker att du har höga blodfetter kan du söka dig till en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det är också bra att göra om någon nära släkting eller någon i din familj har höga fetthalter i blodet. Om en nära släkting fått en hjärt- och kärlsjukdom tidigt i livet bör du också kolla upp dina blodfetter. Tidigt i det här fallet betyder innan 55 års ålder hos män och innan 65 år hos kvinnor.

Du bör söka vård om något av följande stämmer in på dig:

• Du har typ 2-diabets.
• Du har en hjärt- eller kärlsjukdom som kärlkramp, hjärtinfakt eller stroke.
• Du har en njursjukdom.
• Du röker.
• Du har högt blodtryck.
• Du har övervikt eller fetma.
• Du dricker mycket alkohol.

Publicerad: 23 Februari 2022