Meny
Mina recept Mina fullmakter och barn Mina läkemedelslistor Mitt högkostnadsskydd Rådgivning om läkemedel Frågor om receptuttag

Mitt konto

Vill du kolla din orderhistorik eller dina bevakningar?

Logga in
Till kassan

Klimakteriet – så kan du lindra dina klimakteriebesvär!

Klimakteriet är en naturlig del av åldrandet. Vid vilken ålder du kommer in i klimakteriet och vilka symtom du får varierar från person till person. Klimakteriet kallas också för övergångsåldern och kan sträcka sig från några år till upp över 10 år. Här kan du läsa mer om klimakteriet och hur du kan lindra dina besvär.

Vad är klimakteriet?

Klimakteriet är en naturlig följd av att hormonbalansen i kroppen ändras, äggstockarnas funktion minskar och mensen till slut upphör. Klimakteriet kan ge både fysiska och psykiska symtom som kan vara besvärande. Hur symtomen upplevs skiljer sig från person till person, en del upplever knappt några symtom, andra påverkas desto mer.  

Vad beror klimakteriet på?

Klimakteriet beror på att äggblåsorna håller på att ta slut vilket gör att ägglossningarna blir allt färre vilket i sin tur leder till färre mensblödningar. Till slut upphör blödningarna helt, detta kallas för menopaus. Hormonnivåerna i kroppen förändras och det är främst östrogen som minskar. Östrogen påverkar många organ i kroppen och många av klimakteriebesvären beror just på den minskade mängden östrogen.  

När kommer man i klimakteriet?  

I vilken ålder man kommer in i klimakteriet varierar men de flesta kvinnor går in i klimakteriet när de är mellan 44 och 56 år. Klimakteriet börjar några år innan sista menstruationen och pågår en tid efter den sista mensen.  

Första tecknet på klimakteriet är ofta att menstruationscykeln förändras, vanligtvis blir cykeln först kortare och sedan alltmer oregelbunden. 

 

Vanliga symtom under klimakteriet  

De flesta kvinnor upplever någon form av fysiska och psykiska besvär under klimakteriet. Vissa känner bara av symtomen under något år medan andra kan ha symtom under flera års tid. Här är några av de vanligaste symtomen.  

Värmevallningar och svettningar  

När mängden hormon och hormonbalansen förändras kommer kroppens temperatur i obalans vilket kan skapa värmevallningar och svettningar. En värmevallning brukar upplevas som en plötslig våg av värme som ofta börjar i höjd med bröstet och fortsätter uppåt ansiktet och vidare ut i armarna. Efter värmevallningen brukar du känna dig svettig. Även kylvallningar kan förekomma och uppstår ofta efter en värmevallning, då börjar du frysa och det kan kännas som att du har frossa. Det är dock mer ovanligt.  

Sömnproblem och trötthet 

Många upplever att sömnen påverkas, du kan få svårare att somna eller vaknar ofta under natten. Värmevallningar och svettningar under natten kan också påverka sömnen. Det är också vanligt att du känner dig extra trött och dränerad under klimakteriet.  

Humörsvängningar och psykiska besvär  

Det är vanligt att bli mer lättirriterad och snabbt ändra humör. Du kan även känna dig nedstämd och få andra psykiska besvär så som depression. Den dåliga sömnen kan också vara en orsak till att du känner dig mer lättirriterad. 

Besvär i slidan och urinvägarna  

Symtomen från slidan och urinvägarna brukar komma något eller några år efter den sista mensen. Vävnader i slidan och urinvägarna blir tunnare och torrare under klimakteriet. Besvären i underlivet visar sig ofta som torra slemhinnor, sveda och klåda. Det kan också göra ont och uppstå blödningar vid samlag. En del kvinnor får även svårt att hålla tätt och får problem med återkommande urinvägsinfektioner.  

Hudförändringar  

Under klimakteriet kan huden tappa sin densitet och spänst. Huden kan också kännas torrare och pigmentfläckar samt mer rynkor kan uppstå.  

Vad kan jag själv göra för att lindra mina besvär?

Klimakteriet innebär en förändring i livet och det är vanligt att känna starka känslor inför klimakteriet. Många kan känna en rädsla inför att kroppen förändras och vad det innebär. Utöver det upplever många också mildare till svårare klimakteriebesvär. Du själv kan påverka hur du mår under klimakteriet många olika sätt. Här kommer några exempel 

Var fysiskt aktiv  

Fysisk aktivitet har en positiv inverkan på humöret, kan minska värmevallningar och motverka viktökning som kan ske på grund av sänkt ämnesomsättning. Fysisk aktivitet motverkar också benskörhet och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.  

Avslappningsövningar  

Olika avslappningsövningar i form av andningstekniker, massage eller mindfulness kan minska besvären med värmevallningar och svettningar.  

Undvik rökning  

Rökning förvärrar symtomen som du kan få vid klimakteriet  

Minska på kaffe- och alkoholkonsumtion  

Kaffe, alkohol och även te kan göra så att värmevallningar och svettningar blir värre. Alkohol kan också ha negativ påverkan på humöret och sömnen. 

Använd receptfria läkemedel i slidan  

Receptfria läkemedel för underlivet kan hjälpa mot torrhet, sveda och klåda. Tvätta gärna underlivet mer än en gång per dag och använd oparfymerad tvål eller olja 

Använd glidmedel  

Besväras du av torra slemhinnor kan du pröva att använda glidmedel vid vaginala samlag.  

Behandling vid klimakteriet

För att kunna behandlas för klimakteriebesvär behöver du prata med din läkare där ni tillsammans avgör om behandling behövs. Behandling inriktas mot att lindra besvär som ger stor påverkan på livet. Läkemedel med östrogen lindrar om du har mycket besvär och det verkar i hela kroppen. Läkemedlet finns som tabletter, gel eller plåster. Ibland kan behandling med akupunktur hjälpa mot värmevallningar och svettningar. Har du fått recept utskrivet mot dina besvär kan du enkelt hämta ut det online hos MEDS och få det levererat hem till dörren.  

När bör jag söka vård? 

Du bör söka vård om har ett eller flera av följande besvär:  

  • Du har svåra besvär med värmevallningar, svettningar eller sömnproblem som påverkar ditt mående.  
  • Du har klåda och sveda i slidan trots att du har prövat receptfria läkemedel i två till tre veckor.  
  • Du har besvär från urinvägarna, så som att du ofta känner dig kissnödig eller att det svider när du kissar.  
  • Du får en blödning mer än ett år efter din sista mens.  
  • Du har oregelbundna och ologiska blödningar.

2023-02-17 08:28:02

Lisa Karlsson