IBS är en kronisk mag-och tarmsjukdom som påverkar tarmfunktionen. Tillståndet kännetecknas av upprepade episoder av magbesvär och obehag. IBS kan vara mycket besvärligt och påverka din livskvalitet negativt. Sjukdomen finns världen över och är väldigt vanlig. Kvinnor drabbas oftare och besvären brukar komma mellan 10 och 40 års ålder.
Det som skiljer IBS från andra tarmsjukdomar är att det inte finns några synliga förändringar i tarmen eller specifika laboratorietester som kan bekräfta diagnosen. I stället ställs diagnosen IBS genom att utesluta andra möjliga orsaker till symtomen, baserat på din medicinska historik, fysisk undersökning och ibland ytterligare tester. Lider du av IBS upplever du symtom i skov, vilket innebär att symtomen kan variera i intensitet och frekvens över tid. Det kan finnas perioder som av förbättring och perioder där besvären blir värre.
Vad som orsakar IBS är inte helt klarlagt, men det finns flera faktorer som kan påverka. Både psykiska och fysiska faktorer kan spela en roll. En av dem kan vara att din tarmfunktion förändras. Det innebär att tarmens muskler kan arbeta mer eller mindre än vanligt. En annan faktor kan vara att nervsystemet i din tarm påverkas, vilket kan påverka kommunikationen mellan tarmen och hjärnan. Ditt psykiska välmående kan också påverka din tarm och matsmältningssystemet. Långvarig stress, ångest och oro kan vara en bidragande faktor till IBS och en känslig mage.
IBS är en bred diagnos som innefattar många problem, besvären kan också förändras med tiden och variera beroende på livsvanor, livssituation och hur du mår i allmänhet. Symtomen skiljer sig ofta mellan personer, men det är vanligt att få ont i magen på olika sätt och på olika ställen. Gasbildning är också ett vanligt besvär, vilket skapar smärta högt upp i magen på höger eller vänster sida, precis nedanför revbenen. För att få diagnosen IBS behöver du uppleva följande symtom samtidigt som du har ont i magen:
Till skillnad från andra tarmsjukdomar finns det inget läkemedel eller behandling som kan bota IBS. Istället fokuserar behandlingen på att lindra symtomen och förbättra livskvaliteten för personer med denna sjukdom. Den bästa behandlingen vid IBS är att förstå hur du påverkas och hur din sjukdom fungerar. Eftersom sjukdomen är så olika beroende på person så är det också svårt att hitta en behandling som passar alla.
Eftersom symtomen varierar mellan personer, varierar också vad som hjälper mot besvären. Det som fungerar för en person kanske inte fungerar för någon annan. Det bästa sättet att reda på vad som fungerar bäst för dig är helt enkelt att prova olika metoder och se vad som ger lindring. Det finns en hel del du kan göra själv för att förstå din sjukdom och minska besvären med IBS. Här har vi samlat några saker du kan testa själv:
I dagboken skriver du ner vad du äter, när du äter och hur mycket du äter. Du skriver också ner hur du mår efteråt och hur din avföring är. På så sätt kan du enkelt se tillbaka på hur du mår och kanske hitta mönster i ditt mående och exempelvis kunna identifiera vissa livsmedel, maträtter eller dryck som gör besvären värre.
Vissa livsmedel som lök, kål, paprika och bönor, men även sötningsmedel kan orsaka problem med gaser. Har du problem med gaser i magen kan det vara bra att undvika eller äta mindre av dessa livsmedel.
För många blir besvären bättre när man undviker vissa livsmedel, maträtter eller dryck. Det finns dock inga generella kostråd som fungerar för alla. Men om du märker att viss mat eller dryck förvärrar dina symtom är det bästa att minska intaget eller utesluta dem helt. Några exempel på mat och dryck som kan orsaka besvär är:
Det kan också hjälpa att äta mindre portioner mer ofta. Därför kan det vara bra att försöka äta regelbundet, och planera in mellanmål. Att tugga maten väl och äta i lugn och ro kan också hjälpa.
En kost känd som FODMAP har visat sig vara effektiv för att lindra symtomen hos vissa personer. Det är en kost där du undviker eller äter mindre av kolhydrater som tarmen har svårt att bryta ner. Det kan vara svårt att förstå vad som går bra att äta och vad du bör undvika därför är det rekommenderat att du talar med en dietist om du vill pröva att äta enligt FODMAP.
Att ha en regelbundenhet i dina toalettbesök kan underlätta. Kroppen lär sig rutiner väldigt fort och därför kan du försöka gå på toa även om du inte känner att du behöver.
Att vara fysisk aktiv och röra på sig regelbundet är bra för det mesta som rör kroppen. Rörelse kan sätta igång tarmarna och hjälper dem att arbeta som de ska och många upplever att fysiska aktivitet minskar besvären.
Stress och oro påverkar oss mer än vi kan tro. Magen blir ofta orolig av stress och du som redan är känslig kan få värre problem.
Probiotika innehåller goda bakterier som kan hjälpa vid magbesvär. Här på MEDS kan du köpa tabletter med probiotika som bidrar till en god tarmflora.
Receptfria läkemedel kan bidra till att minska obehagen vid IBS. Det finns olika typer av receptfria läkemedel mot IBS och valet av läkemedel beror på vilka symtom som är mest besvärliga för dig. Det finns olika typer av receptfria läkemedel som kan vara till hjälp vid IBS, exempelvis för att lindra magsmärtor, gasbesvär, behandla diarré eller förstoppning. Är du osäker på vilken behandling som passar dig bäst kan du kontakta en av våra farmaceuter för personlig rådgivning.
Tyvärr finns det inget botemedel mot IBS, men det finns olika sätt att lindra symtomen och förbättra livskvaliteten. Det är väldigt individuellt vad som fungerar och här behöver man testa sig fram.
Det finns ingen specifik kost som fungerar för alla med IBS, eftersom symtom och orsaken till IBS varierar mellan personer. Däremot finns det vissa livsmedel och drycker som kan förvärra besvären hos vissa människor. Dessa inkluderar bland annat fet mat, alkohol och kaffe.
IBS-smärta varierar mellan personer, men det är vanligt att uppleva smärta eller obehag i magen. Smärtan kan vara krampaktig och komma i skov. Det är också vanligt att uppleva uppsvälldhet, diarré eller förstoppning.
Det finns inget specifikt test för att diagnostisera IBS. Istället baseras diagnosen på en kombination av symtomutredning och uteslutning av andra potentiella sjukdomar. När du besöker en läkare kan du få frågor om dina symtom, medicinsk historik och få genomgå en fysisk undersökning. För att utesluta andra sjukdomar kan ytterligare tester som blodprov och avföringsprov användas.
2022-03-03 12:27:45