Meny
Mina Recept
Mina recept Mina fullmakter och barn Mina läkemedelslistor Mitt högkostnadsskydd Rådgivning om läkemedel Frågor om receptuttag

Mitt konto

Vill du kolla din orderhistorik eller dina bevakningar?

Logga in
Varukorg
Till kassan

IBS – vanliga symtom och bra kostråd för dig med känslig tarm!

IBS står för Irritable Bowel Syndrome och innebär att magen och tarmarna är extra känsliga. IBS är en av de vanligaste sjukdomarna i världen men orsaken till IBS är väldigt individuell. Det finns inget botemedel men en hel del tips och saker att tänka på för att kunna lindra besvären med IBS. Här kan du läsa våra bästa råd.

Vad är IBS?

IBS kallas också för colon irritable som betyder känslig tarm. Det är en sjukdom som finns världen över och som är väldigt vanlig. IBS är kronisk och du har den livet ut, men det kan bli både sämre och bättre i perioder. Det är vanligt att ha problem med mage, tarmar, gaser och avföring om du har IBS. Kvinnor drabbas oftare och besvären brukar komma mellan 10 och 40 års ålder.

Vad beror IBS på?

Vad som orsakar IBS är inte helt klarlagt, men det finns flera faktorer som kan påverka. Dessa faktorer kan vara både psykiska och fysiska. En av dem kan vara att tarmens funktion förändras. En sådan förändring kan exempelvis vara att tarmens muskler arbetar mer eller mindre än vanligt. En annan kan vara att nervsystemet i tarmen påverkats och att kommunikationen mellan tarm och hjärna ändrats.

Det psykiska måendet kan också påverka tarmen och matsmältningssystemet. Stress, ångest och oro i långa perioder kan vara en orsak till IBS och känslig mage. Du har kanske hört talas om stressmage? Vid stress prioriterar kroppen andra funktioner än matsmältning. Därför kan du få ont i magen, ha svårt att äta, bli illamående och ha problem med avföringen om du är stressad.

Vanliga symtom vid IBS

IBS-mage är ganska svårt att definiera, eftersom det ofta skiljer sig från person till person. Vissa personer har både hård och lös avföring, ont på olika sätt i magen och tål olika typer av mat. IBS är en bred diagnos som innefattar många problem. Besvären kan också förändras med tiden och variera beroende på livsvanor, livssituation och hur du mår i allmänhet.

Det är vanligt att besvären kommer när du ätit mat. Gasbildning är vanligt, vilket skapar smärta högt upp i magen på höger eller vänster sida, precis nedanför revbenen. Både diarré och förstoppning är vanligt vid IBS och de kan komma växelvis.

För att få diagnosen IBS ska du ha haft besvär med magen i mer än tre månader. Du ska då också haft ett eller flera av följande symtom:

  • Smärtan förändras när du tömmer tarmen. Den kan antingen avta, bli värre eller kännas annorlunda. Smärtan kan också sitta på olika ställen i magen och kännas olika. Den kan till exempel variera mellan molande smärta och magknip och variera från diffus till skarp och tydlig.
  • Du har förstoppning eller diarré. Du kan också ha växelvis diarré och förstoppning. Det är vanligt att konsistensen på avföringen är oregelbunden och varierar mellan hård och lös. Konsistensen kan växla från dag till dag eller först vara hård och direkt efter likna diarré.
  • Du har ingen regelbundenhet i när på dygnet du behöver gå på toa. Ibland kanske det tar flera dagar innan du behöver tömma tarmen och andra dagar kan du behöva gå på toa flera gånger. Du kan också bli nödig väldigt plötsligt, även direkt efter att du varit på toaletten.

Mat- och kostråd vid IBS

Den bästa behandlingen vid IBS är att förstå hur du påverkas och hur din sjukdom fungerar. Eftersom sjukdomen är så olika beroende på person så är det också svårt att hitta en behandling som passar alla. Dessutom är orsaken till IBS fortfarande inte helt klarlagd, vilket gör det svårt att behandla.

Det finns en hel du kan göra själv för att förstå din sjukdom och minska besvären med IBS. Här har vi samlat några saker du kan testa själv:

  • Skriv en matdagbok. I dagboken skriver ner vad du äter, när du äter och hur mycket du äter. Du skriver också ner hur du mår efteråt och hur din avföring är. Du kan då se tillbaka på hur du mår och kanske hitta mönster i ditt mående.
  • Ät mindre gasbildande mat som lök, kål, paprika och bönor. Sötningsmedel kan också orsaka problem med gaser. Välj gärna laktosfria produkter om du vet om att du är känslig för laktos.
  • Testa att äta enligt FODMAP. Detta innebär en kost där du undviker eller äter mindre av de kolhydrater som tarmen har svårt att bryta ner. Du kan få hjälp av en dietist för att komma igång med FODMAP. Det finns också mycket information om det på internet.
  • Ät lite mindre och oftare. Då slipper magen bli tom mellan måltiderna och det blir inte lika stora mängder för den att arbeta med när du äter.
  • Välj rätt sorts fibrer som magen klarar av att bryta ner. Lösliga fibrer finns i frukt och grönsaker och är bra för magen. Olösliga fibrer som finns i sädesslag och fullkorn är svårare för magen att arbeta med och kan orsaka problem. Du får testa dig fram med hur mycket fibrer du mår bra av. Kom ihåg att dricka mer vatten när du äter mer fibrer.

Det här kan du också göra

  • Planera dina toalettbesök och försök att gå på toa även om du inte känner att du behöver. Kroppen lär sig rutiner väldigt fort och det kan underlätta om du har en regelbundenhet i dina besök.
  • Motionera regelbundet och försök vara fysiskt aktiv. Rörelse är en mirakelmedicin för det mesta som rör kroppen. Promenad sätter igång tarmarna och hjälper dem att arbeta som de ska.
  • Försök att minska på stress i ditt liv. Stress och oro påverkar oss mer än vi kan tro. Magen blir ofta orolig av stress och du som redan är känslig kan få värre problem.
  • Stötta magen med goda bakterier som finns i probiotika. Här på MEDS kan du köpa tabletter med probiotika som bidrar till en god tarmflora. Probiotika innehåller goda bakterier, vilket kan hjälpa vid magbesvär.

Övrig behandling

Om du har besvär med diarré så finns det receptfria läkemedel för det. Det är lätt att få vätskebrist när du har kraftiga och ihållande diarréer. Därför kan det vara bra att stötta upp med vätskeersättning ibland. Det finns också läkemedel med loperamid, som minskar besvär vid diarré. Loperamid kan dock orsaka förstoppning, så använd med försiktighet.

Vid förstoppning kan du använda laxermedel eller bulkmedel. Bulkmedel fungerar som laxermedel men är mer lämplig att äta i längre perioder. I vissa laxermedel finns ämnen som kan irritera tarmen, så det kan vara klokt att läsa på förpackningen och fråga en läkare först.

Om du har stora besvär med gaser så kan du använda ett läkemedel med semitikon. Det brukar hjälpa att lindra gaserna och är bra om du ofta har magknip på grund av gaser.

Publicerad: 3 Mars 2022

2022-03-03 12:27:45

Daniel Larsson