Därför bör du äta goda tarmbakterier

Uppemot 80 procent av vårt immunförsvar finns i tarmen och immunförsvarscellerna är beroende av tarmfloran för att fungera optimalt. Tarmfloran hjälper också till med matsmältningen och producerar viktiga ämnen som signalsubstanser, smörsyra och vitaminer. I dagens samhälle äter vi ofta ensidigt, för mycket processade livsmedel och för lite fibrer vilket påverkar tarmfloran negativt. Intag av mjölksyrabakterier till exempel via kosttillskott kan stötta en hälsosam tarmflora.

Tarmfloran är inte bara en simpel närvaro av mikroorganismer; den är en avgörande aktör för vår övergripande hälsa. Genom att hysa ett brett spektrum av bakterier, arkéer, jästsvampar och svampar, spelar den en nyckelroll för att upprätthålla vårt immunförsvar och underlätta en sund matsmältning. Dessutom är den ansvarig för produktionen av viktiga ämnen som signalsubstanser, smörsyra och vitaminer, vilket ytterligare stärker dess betydelse i vår kroppsliga funktion.

Mångfalden av goda bakterier

En sund tarmflora är inte bara en fråga om kvantitet utan även mångfald. Ju fler olika typer av goda mikroorganismer som finns i din tarm, desto mer gynnsam är miljön för din hälsa. Därför är det viktigt att inkludera olika stammar av mjölksyrabakterier för att säkerställa en mångfasetterad tarmflora som kan möta kroppens behov på flera nivåer.

Symtom på obalans i tarmfloran

Det är viktigt att vara uppmärksam på tecken som kan indikera en obalans i tarmfloran. Magproblem, sömnstörningar, hudutslag och andra symtom kan vara kroppens sätt att signalera att något är ur balans. Genom att identifiera och åtgärda dessa obalanser kan du förbättra din tarmhälsa och därigenom ditt övergripande välbefinnande.

Optimera din tarmflora

För att optimera din tarmhälsa är det viktigt att ta en holistisk strategi. Utöver kosttillskott är det viktigt att integrera andra livsstilsförändringar för att främja en sund tarmflora. Förutom att inkludera kosttillskott med mjölksyrabakterier är det också avgörande att äta en mångsidig kost som är rik på fibrer från grönsaker, frukt, bär, nötter och frön. Att undvika överdrivet intag av processade livsmedel och minska stressnivåerna kan också bidra till att främja en sund tarmflora och därmed en bättre hälsa. Att äta rena livsmedel, minska intaget av socker och snabba kolhydrater, samt prioritera återhämtning, sömn och regelbunden fysisk aktivitet kan alla bidra till att förbättra din tarmhälsa på lång sikt. Kom dock ihåg att alla förändringar i kosten och livsstilen bör genomföras med hänsyn till din individuella hälsa och behov.

Holistic Lactovitalis® Pro: En komplett lösning

Holistic Lactovitalis® pro erbjuder inte bara en kraftfull dos av mjölksyrabakterier utan kompletterar också detta med fruktooligosackarider (FOS), C-vitamin och vitamin B2. Denna integrerade tillvägagångssätt syftar till att skapa en miljö som är optimal för de goda bakterierna att trivas och därmed maximera deras fördelar för din hälsa.

REFERENSER

1. Gomaa EZ. Human gut microbiota/microbiome in health and diseases: a review. Antonie Van Leeuwenhoek. 2020 Dec;113(12):2019-2040.

2. Paone P, Cani PD. Mucus barrier, mucins and gut microbiota: the expected slimy partners? Gut. 2020 Dec;69(12):2232-2243.

3. Belkaid Y, Hand TW. Role of the microbiota in immunity and inflammation. Cell. 2014 Mar 27;157(1):121-41.

4. Strandwitz P. Neurotransmitter modulation by the gut microbiota. Brain Res. 2018 Aug 15;1693(Pt B):128-133.

5. Bodke H, Jogdand S. Role of Probiotics in Human Health. Cureus. 2022 Nov 9;14(11):e31313.

6. Morowitz MJ., et al. Contributions of intestinal bacteria to nutrition and metabolism in the critically ill. Surg Clin North Am. 2011 Aug;91(4):771-85, viii.

7. Svenska Livsmedelsverket, Egevärn M et al, Risk- och nyttoprofil Interaktioner mellan maten och tarmfloran – en övergripande sammanställning av kunskapsläget, 2018.

8. Inczefi O., et al. The Influence of Nutrition on Intestinal Permeability and the Microbiome in Health and Disease. Front Nutr. 2022 Apr 25;9:718710.

9. Zhang YJ., et al. Impacts of gut bacteria on human health and diseases. Int J Mol Sci. 2015 Apr 2;16(4):7493-519.

10. Xu H., et al. The Dynamic Interplay between the Gut Microbiota and Autoimmune Diseases. J Immunol Res. 2019 Oct 27;2019:7546047.

11. Sarowska J., et al. The therapeutic effect of probiotic bacteria on gastrointestinal diseases. Adv Clin Exp Med. 2013 Sep-Oct;22(5):759-66.

12. Capurso L. Thirty Years of Lactobacillus rhamnosus GG: A Review. J Clin Gastroenterol. 2019 Mar;53 Suppl 1:S1-S41.

13. Sindhu KN., et al. Immune response and intestinal permeability in children with acute gastroenteritis treated with Lactobacillus rhamnosus GG: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Clin Infect Dis. 2014 Apr;58(8):1107-15.

14. Requena T, Velasco M. The human microbiome in sickness and in health. Rev Clin Esp (Barc). 2021 Apr;221(4):233-240.

15. Taipale T., et al. Bifidobacterium animalis subsp. lactis BB-12 in reducing the risk of infections in infancy. Br J Nutr. 2011 Feb;105(3):409-16.

16. Taipale TJ., et al. Bifidobacterium animalis subsp. lactis BB-12 in reducing the risk of infections in early childhood. Pediatr Res. 2016 Jan;79(1-1):65-9.

17. Rizzardini G., et al. Evaluation of the immune benefits of two probiotic strains Bifidobacterium animalis ssp. lactis, BB-12® and Lactobacillus paracasei ssp. paracasei, L.

casei 431® in an influenza vaccination model: a randomised, double-blind, placebo-controlled study. Br J Nutr. 2012 Mar;107(6):876-84.

18. Nagala R. Clinical Case Study–Multispecies Probiotic Supplement Minimizes Symptoms of Irritable Bowel Syndrome. US Gastroenterology & Hepatology Review, 2011;7(1).

19. Martoni CJ., et al. Lactobacillus acidophilus DDS-1 and Bifidobacterium lactis UABla-12 Improve Abdominal Pain Severity and Symptomology in Irritable Bowel Syndrome: Randomized Controlled