Innehåll

• Vad är analsprickor?
• Vanliga symtom på analsprickor
• Varför får man analsprickor?
• Analsprickor eller hemorrojder?
• Vad kan man göra åt analsprickor?
  • Håll avföringen mjuk
  • Tvätta varsamt
  • Salva och lindring vid analsprickor
• Analsprickor hos barn och efter förlossning
• När ska man söka vård?
• Behandling om analsprickor inte läker
• Förebygga analsprickor
  
  

Vad är analsprickor?

Analsprickor är små sprickor i huden eller slemhinnan vid ändtarmsöppningen. Det medicinska namnet är analfissur. En analspricka kan göra ont när man bajsar och det kan även komma lite ljust blod på pappret eller på avföringen. Besvären kan kännas obehagliga, men de är vanliga och många sprickor läker med egenvård när avföringen hålls mjuk och området får vara så skonsamt behandlat som möjligt.

Typiska symtom på analsprickor är skarp smärta när man bajsar, sveda eller värk efter toalettbesök och ljust rött blod på toalettpappret. Smärtan kan sitta i en stund efteråt eftersom muskeln runt ändtarmsöppningen kan spänna sig när området gör ont. Klåda och irritation kan också förekomma, men klåda kan även bero på andra besvär runt ändtarmsöppningen.

Blod från ändtarmen bör tas på allvar om orsaken inte är tydlig. Ljust blod i samband med smärta vid toalettbesök kan passa med analspricka, men blod i avföringen kan också bero på andra orsaker. Vid osäkerhet, återkommande blödning eller förändrade avföringsvanor är det klokt att kontakta vården för bedömning.

Varför får man analsprickor?

Analsprickor beror ofta på att huden vid ändtarmsöppningen tänjs eller skadas, till exempel vid förstoppning och hård avföring. När det gör ont kan man börja hålla emot, vilket kan göra avföringen hårdare och förvärra besvären. Smärtan kan också göra att muskeln runt ändtarmsöppningen spänns, vilket kan försämra blodcirkulationen i området och göra läkningen långsammare.

Förstoppning är en vanlig orsak, men analsprickor kan även uppstå vid upprepade diarréer, under graviditet eller efter vaginal förlossning. I mer ovanliga fall kan besvären ha samband med tarmsjukdomar som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit, eller med infektioner. Det är därför viktigt att söka vård om besvären inte går över, blir värre eller inte känns som en vanlig spricka.

Analsprickor eller hemorrojder?

Analsprickor och hemorrojder kan ge liknande besvär, till exempel smärta, irritation och ljust blod på toalettpappret. En analspricka ger ofta skarp smärta precis när avföringen passerar och kan fortsätta svida eller värka efteråt. Hemorrojder kan i stället ge ömmande knölar, klåda, svullnad eller blödning. Det går inte alltid att säkert avgöra skillnaden själv, särskilt om besvären återkommer eller blöder.

Vid lindriga besvär kan samma typ av receptfri produkt ibland användas för att lindra smärta och irritation vid ändtarmsbesvär. På MEDS finns både produkter vid analsprickor och produkter vid hemorrojder. Läs alltid produktens anvisningar och välj produkt efter symtom.

Vad kan man göra åt analsprickor?

Målet vid egenvård är att minska smärtan, undvika förstoppning och ge sprickan bättre förutsättningar att läka. Många analsprickor läker inom några veckor, men det kan ta tid och besvären kan komma tillbaka om avföringen fortsätter vara hård.

Håll avföringen mjuk

Mjuk avföring gör det lättare att gå på toaletten utan att sprickan rivs upp igen. Vätska, fiberrik mat och regelbundna toalettvanor kan hjälpa. Det är också bra att inte ignorera behovet av att bajsa, eftersom det kan öka risken för förstoppning. Vid hård mage kan produkter mot förstoppning vara ett alternativ, men valet beror på ålder, övriga besvär och hur länge förstoppningen har pågått.

Tvätta varsamt

Tvätta området försiktigt och undvik att gnugga. För mycket tvål eller intensiv rengöring kan irritera huden ytterligare. Mild tvål, tvättolja eller enbart vatten kan vara skonsammare. Efter toalettbesök kan ett varmt bad eller en varm dusch kännas lindrande eftersom värmen kan hjälpa muskeln runt ändtarmsöppningen att slappna av.

Salva och lindring vid analsprickor

Receptfria salvor och stolpiller kan lindra smärta och irritation vid analsprickor. Vissa produkter verkar lokalbedövande, medan andra används vid ändtarmsbesvär som hemorrojder, klåda och sprickbildning. En salva kan användas före och efter toalettbesök enligt produktens anvisningar. Vid osäkerhet om vilken salva som passar bör apotekspersonal eller vården rådfrågas.

En salva ska inte ses som hela behandlingen om förstoppning ligger bakom besvären. Om avföringen fortsätter vara hård kan sprickan lätt rivas upp igen, även om smärtan tillfälligt lindras. Därför är kombinationen av mjuk avföring, varsam hygien och rätt lindring ofta viktigare än att enbart fokusera på själva salvan.

Analsprickor hos barn och efter förlossning

Både vuxna och barn kan få analsprickor. Hos barn är förstoppning en vanlig bakomliggande orsak. Barn som har ont kan börja hålla sig, vilket kan göra förstoppningen värre. Vid analsprickor hos barn bör egenvård anpassas efter barnets ålder och besvärens omfattning. Om barnet har ont, blöder eller inte blir bättre är det bra att kontakta vården för råd.

Analsprickor kan också uppstå under graviditet eller efter förlossning, särskilt om avföringen blivit hård eller om området har utsatts för belastning. Vid graviditet, amning eller nyligen genomgången förlossning bör läkemedel och salvor väljas med extra omsorg. Läs alltid produktinformationen och fråga vården eller apotekspersonal vid osäkerhet.

När ska man söka vård?

Kontakta vårdcentral om det gör ont i ändtarmsöppningen och receptfria läkemedel inte hjälper, eller om det kommer blod när du bajsar och orsaken är oklar. Sök också vård om besvären blir värre, återkommer ofta eller inte förbättras med egenvård.

Mer akut vård kan behövas vid kraftig blödning, stora blodklumpar, svart eller mörkröd avföring, blodig diarré eller om blödningen inte slutar. Sådana symtom behöver bedömas snabbt eftersom blödning från ändtarmen kan ha flera olika orsaker.

Behandling om analsprickor inte läker

Om en analspricka inte läker, ger stora besvär eller återkommer ofta kan vården behöva göra en undersökning. En läkare kan kontrollera området och bedöma om det rör sig om en analspricka eller något annat besvär. I vissa fall kan receptbelagda läkemedel, behandling som får muskeln att slappna av eller annan specialistbehandling bli aktuell.

Det finns även behandlingar som injektion eller operation vid svårare eller långvariga besvär, men det är inte förstahandsvalet vid vanliga lindriga analsprickor. Vården avgör vilken behandling som passar utifrån symtom, undersökningsfynd och hur länge besvären har funnits.

Förebygga analsprickor

Det viktigaste för att förebygga nya analsprickor är att minska risken för hård avföring och onödig irritation runt ändtarmsöppningen. Regelbundna toalettvanor, mjuk avföring, tillräckligt med vätska och skonsam rengöring kan göra stor skillnad. Undvik att krysta hårt och försök att gå på toaletten när kroppen signalerar att det är dags.

Vid återkommande analsprickor kan det vara tecken på att förstoppning, diarré, hudirritation eller något annat besvär behöver utredas. Då är det bättre att söka vård än att behandla samma problem gång på gång utan att veta orsaken.