Öroninflammation hos barn och vuxna – symtom och behandling

Öroninflammation orsakas av bakterier och kommer ofta i samband med förkylning. Bakterierna smittar oftast inte men viruset som orsakar förkylning är smittsamt. Det är inte säkert att du får öroninflammation bara för att du är förkyld. Du kan också få öroninflammation även om du inte är förkyld. Även allergier kan vara en bidragande faktor till öroninflammation.

• Öroninflammation på grund av förkylning
  Ett förkylningsvirus gör det svårare för kroppen att stå emot bakterier. Därför är det lätt hänt att en bakterie får fäste i slemhinnorna när du är förkyld. Bakterien sätter sig ibland i mellanörat där den skapar en infektion. Infektionen kan leda till att det bildas var bakom trumhinnan och att den blir röd och svullen. Du får då ont i örat och hörseln blir något nedsatt.
   
• Öroninflammation utan förkylning
  Vanligtvis brukar örontrumpeten leda bort vätska som finns i mellanörat. Örontrumpeten är en kanal som sitter långt inne i örat. Ibland täpps den till av svullnad och då kan inte vätskan rinna ut till svalget som den ska. Vätskan bygger både upp ett tryck i örat och ger en miljö som bakterier tycker om. Ibland får bakterierna fäste och du får då en infektion i örat, en öroninflammation. Slemhinnorna i hals, svalg och näsa kan ibland svullna upp av olika anledningar. Förkylningar eller allergier kan orsaka svullna slemhinnor och svullna körtlar bakom näsan. Denna svullnad kan göra att vätskan i örat inte kan rinna ut riktigt. Ibland kan trumhinnan spricka om trycket blir för högt. Det gör mycket ont precis innan den spricker, men lite mindre ont efteråt. Vanligtvis rinner det lite var ur hörselgången om det gått hål på trumhinnan. Sök vård hos en vårdcentral om det rinner ur örat.

Själva infektionen som orsakar besvären kan du inte göra så mycket åt själv. Däremot finns det mycket som du kan göra för att lindra besvären och dämpa smärtan. Här är några exempel på vad du själv kan göra om du har öroninflammation.

• Håll huvudet högt och lägg gärna några extra kuddar under huvudet när du ska sova.
• Höj upp huvudänden på barnens säng. Testa att lägga böcker eller liknande under sängen för att höja ena kortsidan.
• Bär små barn i bärsele eller låt dem sitta i en babysitter. Undvik att lägga dem ner.
• Skölj näsan med saltlösning eller använd en avsvällande nässpray för att underlätta andning och minska svullnad.
• Dämpa smärtan med receptfri smärtstillande medicin. Paracetamol kan ges till barn från tre månader. Barn äldre än sex månader kan få paracetamol och ibuprofen. Dessa hjälper med både smärta och feber. Vuxna kan använda sig av paracetamol, ibuprofen och NSAID för att dämpa feber och smärta.

Symtom på öroninflammation skiljer sig ibland mellan barn och vuxna. Det är vanligt att ha öroninflammation utan feber. Ibland kan du även få ont i käken. Vanliga symtom på öroninflammation hos vuxna är bland annat:

• Ont i örat, speciellt när du ligger ner
• Feber
• Det känns som tryck eller lock i örat
• Försämrad hörsel

De flesta barn drabbas någon gång av öroninflammation. En del barn får det mer ofta och ibland flera gånger i rad. Det finns flera orsaker till att barn ofta har öroninflammation. En av anledningarna är att de ofta är förkylda, vilket skapar svullnad och ökar risken för bakterieinfektion. En annan anledning är att barns näskörtlar är aningen större än hos vuxna. Om körteln svullnar upp en aning så kan den blockera örontrumpeten så vätskan samlas istället för att rinna ut.

Barn kan ibland ha svårt att visa var de har ont och vad som är fel. Du som vuxen kan då få hålla lite extra utkik. Vanliga symtom på öroninflammation hos barn är bland annat:

• Dålig matlust
• Svårt att sova
• Att de är irriterade
• Att de rycker eller drar i örat
• Att de reagerar sämre på ljud
• Att de tappar balansen

Riktigt små barn får ofta mycket ont i örat i kombination med feber. Det gäller främst barn yngre än ett år.

Det går att förebygga orsakerna till öroninflammation med några enkla knep. Det gäller för både föräldrar och barn.

• Tvätta händerna ofta med tvål och vatten i minst 20 sekunder
• Undvik att träffa förkylda och sprida förkylningen vidare till andra
• Undvik rök, eftersom rök kan göra att slemhinnor svullnar upp
• Använd en avsvällande nässpray eller skölj näsan med saltlösning om du är förkyld. Detta minskar svullnad och minskar risken för att örontrumpeten täpps igen.
• Barn som får mjölkersättning bör inte ligga ner när de matas då detta kan skapa svullnad i svalget och näsan.

Om föräldrarna följer råden och håller sig friska så brukar också bebisar och små barn hålla sig friska. Bebisar rekommenderas att ammas eftersom antikropparna i mjölken kan bidra till ett bra skydd mot infektioner.

Öroninflammation är oftast inte farligt och läker vanligtvis ganska snabbt av sig självt. Däremot kan en sprucken trumhinna orsaka en större infektion och kan behöva behandling. Om du får kraftiga och allvarliga besvär bör du söka vård.

Ibland kan du behöva söka vård och få behandling för din öroninflammation. Om kroppen inte läker ut den av sig själv så kan den sprida sig eller skapa komplikationer. Du kan då behöva behandling från vårdpersonal. Hur akut det är beror på vilka symtom du eller ditt barn har. Ibland räcker det med en vårdcentral eller jourcentral men ibland kan du behöva åka till en akutmottagning.

Då ska du söka vård om du har:

• Ont i örat i mer än ett dygn
• Ont i örat och feber
• Det rinner vätska ur örat
• Besvären blir värre efter du fått vård
• Det rinner från örat eller du har ont i örat 2–3 dygn efter du träffat läkare
• Lock för örat, försämrad hörsel, pipljud eller ringningar i som inte gått över efter tre månader

Sök akut vård om du eller ditt barn har ett eller flera av dessa symtom:

• Ont i örat samtidigt som du är trött, svag och stel i nacken
• Ont i örat samtidigt som du har hög feber och stark sjukdomskänsla
• Svullen och röd bakom örat
• Örat börjar stå ut på grund av svullnad

Ibland kan du behöva hjälp från vården med en behandling. Du får först gå på en undersökning där en läkare tittar på trumhinnan. Läkaren kollar bland annat om trumhinnan är röd, om den rör sig som vanligt och om den buktar ut eller är indragen. De kollar också om det verkar finnas vätska bakom trumhinnan.

Var försiktig med dusch och bad om du har eller nyligen har haft öroninflammation. Om du har hål i trumhinnan ska du undvika att få in vatten i örat. Använd lite fetvadd eller liknande för att hålla öronen torra när du duschar. Du bör vänta några dagar innan du badar som vanligt efter att din öroninflammation har läkt ut helt.

• Behandling med antibiotika
  Ibland kan du behöva en behandling för din öroninflammation. Om det gått hål på trumhinnan så får du nästan alltid antibiotika, oavsett om du är vuxen eller barn. Antibiotikan ser till att döda bakterierna och infektionen försvinner då. Du får då droppar med antibiotika som du droppar i öronen i några dagar. Om du behöver antibiotika eller inte beror på ålder och symtom. Alla barn under ett år och över tolv år samt vuxna får oftast antibiotika. Likaså barn under två år som har öroninflammation i båda öronen. Barn mellan ett och tolv år får ibland antibiotika om de har hög feber eller mycket ont i örat. De kan också få antibiotika om det finns risk för att infektionen sprider sig eller om de har en annan allvarlig sjukdom. Själva hålet i trumhinnan läker av sig själv och det går ofta ganska snabbt. Efter behandlingen kan du få träffa läkaren igen för att se till att allt läkt som det ska.
   
• Återkommande öroninflammationer
  De som har problem med återkommande öroninflammationer kan ibland få ett rör inopererat i örat. Röret hjälper till med att tömma vätskan och ser till att det kommer in luft till trumhinnan. Trumhinnan kan då röra sig bättre och hörseln blir bättre. Röret minskar också risken för fler öroninflammationer.

Publicerad: 20 Februari 2022