Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på webbplatsen. Genom att fortsätta använda webbplatsen godkänner du detta.

Kondylom – vanliga symtom och behandling

Kondylom är en av de vanligaste könssjukdomarna i Sverige. Kondylom orsakas av ett virus och sprids via hud och slemhinnor. Viruset orsakar ofta vårtor i underlivet men märks inte alltid av. Här har vi samlat information som kan vara bra att hålla koll på när det gäller kondylom.

Vad är kondylom?

De flesta drabbas någon gång av kondylom eller könsvårtor i sitt liv. Kondylom är en vanlig och mycket smittsam sjukdom som sprids lätt. Det märks inte alltid av att man är sjuk vilket gör att man kan råka sprida viruset utan att man vet om det. Oftast läker kondylom av sig självt. Sjukdomen kan drabba alla, oavsett om du är man eller kvinna.

Det finns två typer av kondylom - typiska och plana kondylom. Här kommer vi berätta om typiska kondylom som ger könsvårtor. Plana kondylom kan visa sig som missfärgningar och sprickor i huden istället för vårtor. Ibland syns det inte alls. 


Hur smittar kondylom?

Kondylom orsakas av ett virus som kallas för humant papillomvirus, HPV. Viruset finns i ungefär 200 versioner och det är inte alla som ger kondylom. Det sprids när det smittade området kommer i kontakt med hud eller slemhinnor. Viruset som orsakar kondylom tillhör samma grupp som ger vårtor på bland annat händer och fötter. Det är sällsynt att få långvariga och allvarliga problem av kondylom och virusinfektioner som beror på HPV.

Kroppens immunförsvar tar oftast hand om infektionen själv. Du kan dock få större problem om du har en HIV-infektion eller använder läkemedel som försämrar ditt immunförsvar. Då kan du få vårtor på större områden och de kan vara svårare att behandla. Är du i övrigt frisk så är det oftast ingen fara.

  • Hur länge kan man bära på kondylom?
    Ibland kan det ta upp till ett år från det att du smittats till det att du får symtom. Viruset som orsakar kondylom kan också finnas latent (vilande) i kroppen flera år. Därför kan du bära på det utan att veta om det. Det kan också blossa upp flera år efter att du blivit smittad.

Hur skyddar jag mig mot kondylom?

Kondom ger ett bra skydd men det finns risk för smitta ändå. Ibland sitter vårtorna på ställen som inte kondomen täcker. Om det smittade området kommer i kontakt med annan hud eller slemhinna så finns risk för smitta. Kondom skyddar alltså bara mot smitta om den täcker hela det smittade området.

  • Skydda dig med HPV-vaccin
    Viruset som orsakar kondylom går att vaccinera sig mot. Vaccinet skyddar mot de två vanligaste HPV-virusen som orsakar kondylom. Det skyddar även mot två typer av HPV-virus som kan orsaka livmoderhalscancer. Vaccinet ger bäst skydd om det tas innan du kommer i kontakt med HPV-virus. Därför rekommenderas det att vaccinera sig innan sin sexuella debut. Vaccinet erbjuds gratis till både pojkar och flickor i skolåldern som en del i det allmänna vaccinationsprogrammet. Även du som är äldre kan vaccinera dig men du får då betala för det. Vad det kostar beror på vilken region du tillhör.
     
  • Ta regelbundna cellprov
    Du som har livmoder riskerar att få cellförändringar av HPV-virus. Dessa förändringar kan ibland leda till livmoderhalscancer. Därför är det viktigt att ta ett gynekologiskt cellprov regelbundet. Proverna är gratis och du blir kallad från det att du fyllt 23 år. Du blir kallad till provtagning när det är dags. Det brukar vara var femte eller var tredje år, beroende på hur gammal du är. Provet tar bara några minuter och gör inte ont. Det är viktigt att du kommer på din provtagning för att eventuella cellförändringar ska upptäckas tidigt. De kan då behandlas direkt och minskar risken för att de utvecklas till cancer.

Symtom på kondylom

Det märks inte alltid om du har kondylom. Ibland orsakar viruset inga synliga vårtor och det kan därför vara svårt att veta om du är smittad. Vårtorna är inte farliga men kan vara otrevliga och besvärliga. Ibland kan de orsaka obehag vid sex eller när du ska kissa.

Vårtor är det vanligaste symtomet på kondylom. Vårtorna kan ibland vara några få och utspridda eller sitta tätt och täcka ett område. De kan variera i färg, från hudfärgade till rosa eller lite lila. Konturerna kan vara rundade eller flikiga.

Det finns också andra symtom på kondylom som:

  • Klåda eller sveda
  • Små blödningar från vårtorna
  • Besvär och obehag vid samlag

När ska jag söka vård?

Du bör söka vård om du misstänker att du har kondylom. Börja med att kontakta en vårdcentral eller ungdomsmottagning. Om du har en smittad partner så behöver inte du söka vård, förutsatt att du är symtomfri.


Behandling mot kondylom

Vanligtvis försvinner kondylom av sig själv efter ett tag. Hur snabbt det läker varierar från person till person. Oftast krävs ingen behandling. Du bör inte ha sex under tiden du får behandling. Om du tagit bort vårtorna bör du inte ha sex innan det läkt helt.

Det som går att behandla är vårtorna och inte viruset i sig. Detta görs främst om vårtorna orsakar besvär som sveda, skav eller att det gör ont att kissa. Det är dock vanligt att vårtorna återkommer även efter behandlingen, eftersom virusinfektionen i sig är kvar. När vårtorna tagits bort eller behandlas brukar partiklarna som smittar minska, men du kan fortfarande smitta.

  • Behandling med läkemedel
    För att få bort könsvårtorna kan du ibland få ett receptbelagt läkemedel. Läkemedlet innehåller podofyllotoxin och stryks på vårtorna. Det kan svida och huden kan bli irriterad. Det är inte säkert att vårtorna försvinner av behandlingen. Du kan fortfarande smitta under behandlingen.
     
  • Annan behandling mot kondylom
    Vårtorna går också att behandla på andra sätt. Till exempel:
     
  • Kryobehandling - nedfrysning av vårtorna
  • Diatermi - bränna vårtorna med stark elektricitet
  • Borttagning med laser
  • Borttagning med hjälp av sax eller kniv

Kom ihåg att det bara är vårtorna som tas bort, inte viruset. Det är viruset som smittar och du kan sprida smittan även om vårtorna är borta. Du bör undvika att ha oskyddat sex tills du märker att vårtorna inte kommer tillbaka. Det är vanligt att infektionen kommer tillbaka även efter en behandling.


Publicerad 18 Februari 2022