Manukahonungen, som blivit megapoppis på senare tid, kommer från en växt i Nya Zealand, nämligen en buske som heter Manuka. Ursprungsbefolkningen har ju använt den läääänge, men nu har den tagit sig ända in i de mest hälsomedvetna superfoodkretsarna.
– Det är en unik men helt naturlig honung från Nya Zealand. Jag skulle säga att den fungerar mer som en medicin än som honung. Mediciner består oftast av en eller flera unika molekyler som påverkar celler och bakterier på olika sätt. Manukahonung innehåller en sådan molekyl helt naturligt. Molekylen uppstår genom att bina pollinerar Manukablomman och resultatet blir den unika honungen med olika halter av molekylen methylglyoxal, förkortat MGO.
– Flera viktiga fördelar! Den främsta är att lindra vid allvarliga eller lindriga besvär i halsen, som halsont. I halsen kan det uppstå infektioner som kan liknas vid invärtes sår. De kan göra väldigt ont om de är infekterade. När man tar manukahonung med sked lägger sig honungen som en hinna och skapar en fuktig miljö med ett lågt pH-värde där bakterier inte trivs. Methylglyoxal i halter från 300+ till 600+ tar sedan död på bakterierna vilket snabbar på läkningen.
– Den starka antibakteriella effekten av MGO är vetenskapligt bevisad. Innan MGO Manukahonung förpackas i burkar testas mängden av MGO vilket sedan markeras på etiketten med den mängd mg/kg som honungen innehåller. Det kan vara 100+, 300+ eller 600+. Pluset betyder att det är mer än till exempel 600 mg/kg.
– Manukahonung finns också i sårsalvor och förband eftersom den renar såret, skapar en fuktig sårläkningsmiljö och tar kål på bakterier med såväl ett lågt pH värde och hög halt av MGO
– Rekommendationen är att äta manukahonung rå med en eller två teskedar. Gärna flera gånger per dag och regelbundet. Man ska helst inte spä ut manukahonung i tevatten eller smoothies även om det är möjligt för den goda smakens skull.
– En positiv effekt med regelbunden konsumtion av manukahonung är att den tar bort slem i halsen, vilket är bra om man har återkommande hosta eller slemhosta. Det finns också konsumenter som vittnat om mindre besvär med pollen efter regelbunden konsumtion av manukahonung, eftersom den renar luftvägarna.
– Ja! Den verkar dessutom antiinflammatoriskt och innehåller mineraler, vitaminer och antioxidanter som kroppen behöver. Det finns även studier som visar att manukahonung verkar antiviralt och kan bryta ner virus och virusinfektioner.
– Manukahonung är mild och söt i smaken. Den kan vara lite bitter i jämförelse med annan honung och har också en mörkare färg. En burk med 600+ kan ge en lite stickande känsla i halsen vid en första sked.
– Det är helt ofarligt att äta manukahonung vilket gör att man kan konsumera den varje dag eller vid behov. De flesta av oss känner på oss när vi är på väg att få en förkylning, influensa eller infektion i halsen. Det kan till och med vara så att man vet om att man alltid blir sjuk efter vissa aktiviteter när immunförsvaret är försvagat, som vid sporter eller utomhusaktiviteter som utflykter i naturen, simning eller joggingturer. Många blir också sjuka under specifika perioder under året som under våren, vid skolstart eller februari. Flera av oss väljer då att vänta och se. Kanske håller kroppen och behöver inte lagas med besök på vårdcentral och kurer med medicin eller antibiotika. Manukahonung är bra för att förebygga dessa besvär för att hindra bakterier för att få fästa på mänskliga celler.
– Halstabletterna ger en betydande lindring men de innehåller en mindre mängd ren manukahonung än vad burkarna gör. Halstabletter verkar i gommen under en längre tid än manukahonung på sked och är enkla att ta med i handväskan, bilen eller i fickan och ger lindring under hela dagen. Dessutom är de väldigt goda!
– De mest populära produkterna är de som innehåller högst halt av MGO. Det är burken MGO 600+ och MGO Halstabletter Original 600+, som man kan ta när man börjat känna sig sjuk. Även om de är något dyrare än de andra produkterna så är det de mest populära eftersom de ger mest och bäst effektiv lindring.
– 300+ är perfekt till vardags under känsliga perioder som traditionellt sett inte är lika sjukdomsdrabbade eller utsatta som andra.